Om Dan-Jakob

IMG_1283

Dan-Jakob Pethrus föddes i maj 1948 i mormor Lydia och morfar Lewi Pethrus hem på Bredden i Rotebro norr om Stockholm. Nio månader senare reste föräldrarna Arne och Miriam Peterson ut som missionärer till Tanzania och tog med sig hela familjen. Arne byggde en missionsstation i Tabora som bestod av en kyrka, blindskola och ett litteraturcentrum avsett för Östafrika. Resan till Afrika startade från Bromma flygplats med missionsflyget ”Ansgar” där Greve Carl Gustaf von Rosen var befälhavare.

1970 var Dan-Jakob 22 år gammal. Han blev då kallad att börja arbeta i Citykyrkan i det tidigare Fenixpalatset i centrala Stockholm. Från att inledningsvis ha varit medarbetare till församlingens pastor, Stanley Sjöberg, blev han snart ansvarig för sång- och musiklivet som bland annat innebar att arrangera för och leda kyrkans orkester och körer.

Tiden i Citykyrkan var en viktig och värdefull tid för Dan-Jakob. Det fanns en förnyelse- och väckelseprägel över församlingen, bland annat med bönenätter varje fredagsnatt. Många människor berättade om hur de när de var ute på stan, av oförklarlig anledning, vek av in på Adolf Fredriks Kyrkogata och gick in i Citykyrkan. Där möttes de av den varma atmosfären i det gamla danspalatset, hörde vittnesbörden från olika människor och fångades av sången och musiken som präglades av lovsång och tillbedjan. Många blev starkt berörda av Jesus under den här perioden som varade fram till 1983.

1973 tog Dan-Jakob tjänstledigt från församlingsarbetet och reste till USA. Samtidigt var Lewi Pethrus där på besök hos sin son Ingemar. Dan-Jakob tog vara på alla tillfällen som gavs att vara nära sin morfar under det halvår som amerikaresan varade. Det skulle visa sig vara Lewis sista år på jorden.

Lewi, som var nära vän med den amerikanska evangelisten Kathryn Kuhlman, tog med Dan-Jakob till Kuhlmans möten i Shrine Auditorium i Los Angeles. Där upplevde Dan-Jakob en stark beröring av Guds närvaro. Han beskriver hur han inte kunde stå emot gråten som kom tillbaka gång på gång under lovsången och när han såg alla under som skedde.

“Jag kommer aldrig att glömma mötena i Shrine Auditorium. De förändrade mitt liv”, säger Dan-Jakob.

När Lewi och Dan-Jakob kom hem till Sverige igen reser de tillsammans till 1974 års Nyhemsvecka. Dan-Jakob minns:

“Jag var hos Lewi strax innan han gick till mötet där han skulle predika sin sista predikan med titeln ”Att vinna en och en”. Den stunden i hemmet där han bodde blev mycket avgörande för min framtid och tjänst för Gud. Vi samtalade en stund, bad tillsammans och han välsignade mig. I den stunden upplevde jag att Gud präglade in något som fortfarande sitter bergfast i mig. Jag upplevde att en välsignelse sköts in i mig”.

1974 gjorde även Dan-Jakob sin första skivinspelning i Europafilms inspelningsstudio i Bromma. Albumet var självbetitlat och gavs ut på skivförlaget Hemmets Härold.

I januari 1975 vigdes Ingrid (Georgson) och Dan-Jakob i Salems kyrka söder om Stockholm. Paret fick barnen Dan-Marcus och Sara-Mari. Familjen flyttade 1983 till Dalsjöfors utanför Borås. Mellan 1983-1992 reste Dan-Jakob som sångevangelist i Sverige, Norge och Finland. Efter flytten till Uppsala 1992 fortsatte han att tillsammans med Ingrid resa och medverka i möten och kampanjer i olika församlingar.

Efter den första skivan har Dan-Jakob gett ut skivorna ”Herre, Du gav mig den sången” (1978), ”Du är i goda händer” (1981), ”Livsglädje” (1984), ”Dan-Jakob sjunger Lewi Pethrus sånger” (1995), ”Nya sånger” (2006) och ”Tacksamhet” (2014).

De två senaste skivorna är producerade i det egna bolaget Dan-Jakob Media.

Dan-Jakob är självlärd sångare, musiker och arrangör. Han har skrivit och arrangerat musik till både orkester med symfonisk uppsättning och till storband. Han har vid flera tillfällen gjort inspelningar tillsammans med landets mest etablerade studiomusiker och delar av Sveriges Radios Symfoniorkester. Dan-Jakob har aldrig sett sig själv som artist, utan som sångevangelist.

Hans stora längtan med sin sång och musik är att få betjäna människor till frälsning, helande och upprättelse.